Pokerstrategi / Editor / 02 augusti 2010 /

I poker måste man helt enkelt försöka att tänka lite längre än motståndaren. Om man lyckas med det kan man faktiskt lura dem att tro fel sak hela tiden helt enkelt genom att vara ett steg före dem i deras tankeprocess. Ett av de första exemplen på detta som man stöter på med låga och medelhöga insatser är dubbelbluffen.

Termen dubbelbluff syftar helt enkelt på en situation där man gör en insats som verkar misstänkt likt en bluff men med en monsterhand.

Termen dubbelbluff syftar helt enkelt på en situation där man gör en insats som verkar misstänkt likt en bluff men med en monsterhand. Halvsvaga spelare luras nästan alltid av det här knepet, eftersom de tänker att ingen spelare skulle satsa stort efter att ha floppat en bra hand. Skälet till detta är att de på det hela taget inte spelar på det här sättet utan föredrar att gillra komplicerade fällor. Det leder till att de projicerar sina egna tankar på motståndarna. Det har dessutom det goda med sig att det för en bra spelare faktiskt är mycket enkelt att läsa av detta knep när de använder det, och därför slår det ofta slint för dem på grund av att de ger bort för många gratiskort och får se sina stora händer slagna.

Den här tekniken har tre fördelar för dig mot svaga spelare. För det första får dina motståndare inga kort gratis (det är alltid viktigt om du har en triss eller någon annan bra hand som går att slå med fler kort). För det andra byggs potten upp snabbt - det är alltid viktigt när man får en bra hand, eftersom det inte inträffar så ofta och man verkligen behöver bästa möjliga chans att vinna mycket när man får det. Slutligen gör det dina bluffar trovärdiga och gör dig mycket svårare att läsa av. Om du bara satsar när du bluffar men ändå passar och synar och försöker gillra en fälla med en monsterhand spelar du dåligt och blir lätt att avläsa. Att satsa med både mycket svaga och mycket starka händer gör att motståndaren får betydligt mer huvudbry.

De flesta oerfarna spelarna undervärderar faktiskt verkan av spel som dubbelbluffen. Svaga spelare ser med misstanke på stora satsningar av det enkla skälet att de aldrig satsar stort när de har bra händer. De tänker därför att de blir bluffade. Det finns ingen enklare motståndare att slå i poker än någon som synar för ofta - särskilt med pottlimit och spel utan limit där en eller två stora satsningar är det som avgör under hela spelet - och dubbelbluffen passar detta syfte utmärkt.

Många gånger är det man tror är listigt och manipulativt i poker precis det motsatta (den andra personen tänker trots allt förmodligen ungefär samma sak), och att göra något som känns rent galet lurar motståndaren mycket oftare (han tycker också att det är helt galet, vilket får till resultat att han gör ett misstag). Dubbelbluffen är ett utmärkt exempel på detta och ett som kan ge väldigt bra utdelning om den används på ett bra sätt.

'.$sign_up['title'].'

'; } } ?>

:

:

:

?

: