Statuscheck inför Premier Leagues återkomst

1. Liverpool
Få klubbar har längtat mer efter en ligatitel än Liverpool. Bjässen har ju faktiskt inte vunnit sedan 1990, då Premier League inte ens hette Premier League. Att coronan därför slog till när Liverpool bara var enstaka poäng från att till 100 procent säkra titeln var därför rejält ironiskt - men känslan är att inte ens de värsta antagonisterna hade orkat vara särskilt skadeglada om säsongen hade ogiltigförklarats. Liverpool har helt enkelt varit för överlägset och raden 27-1-1 säger förstås det mesta. Ärligt talat tycker jag ändå att Liverpool faktiskt var ännu bättre förra säsongen. Man var åtminstone oftare uppe på högre höjder. Å andra sidan har vinnarmentaliteten imponerat rejält denna säsong när man ständigt hittat vägar att vinna. Manchester Citys rekord på 100 poäng kommer att slås - men innan breaket försvann ju chansen till en invincibles-säsong (utan förlust) och dessutom rök man ju ur Champions League. Något given segerrad räknar jag absolut INTE med under våren och på Betfair Spelbörsen vågar jag lova att spelvärdet oftast komma hittas på Liverpool-bakslag. Nåja, grattis till titeln!

2. Manchester City
För Manchester City kommer sommaren - förhoppningsvis - handla om Champions League. Beslut kring fortsättningen av den turneringen är i skrivande stund inte taget men innan uppehållet hade City kopplat järngrepp om Real Madrid och var på väg mot kvartsfinal. Någon typ av fortsättning av Champions League kan vi förstås räkna med och således har City en given anledning att komma igång och hitta form. Premier League-avslutningen kommer dock med största sannolikhet bli odramatisk: andraplatsen är Citys, svårt att se någonting annat - i synnerhet då man har gott om starka segerchanser kvar. Gick givetvis för att försvara titeln men man släppte iväg Liverpool redan tidigt i höstas och var sedan aldrig nära att slå tillbaka. Citys högstanivå är fortfarande mäktig men mittbackspositionen har varit ett problem hela säsongen och Pep har inte känts särskilt harmonisk. Sju förluster på 28 omgångar är ganska mycket - och visst kan det komma ytterligare några snedsteg, lite beroende på vad som händer med Champions League.

3. Leicester
Riktig supersäsong av Leicester, som jag inte riktigt tycker att man fått rättmätig credd för. Sensationstiteln 2016 är ju så att säga en rätt besvärlig måttstock - att man nu "bara" är på väg mot tredjeplatsen är väl ingenting att hetsa upp sig över... Lite så känns det när många recenserar deras bravader. Nåja, jag har varit jätteimpad av Leicester och håller man bjässarna bakom sig och landar tredjeplatsen blir det förstås fem plus. Topp-4 och Champions League ska åtminstone vara grönt, även om det återstående spelschemat är ganska knöligt. Det har långa stunder varit högt underhållningsvärde i Leicesters matcher och framförallt i höstas flög man fram. Lite sämre efter årsskiftet och på så sätt var tajmingen för uppehållet bra. Leicester kan ha dragit nytta av vilan. Vardy toppar skytteligan på 19 mål och kommer garanterat vara motiverad hela vägen in i mål. Jag räknar med bra tryck och roliga Leicester-matcher under spurten - målrika matcher lär bli mitt huvudspår på Betfair Spelbörsen.

4. Chelsea
En fjärdeplats är i grund och botten inte jättemycket att yvas över när det gäller 2000-talets Chelsea - men det kan ändå vara värt att påminna om snacket inför säsongen. Lampard som tränare var en liten chansning och transferförbudet ställde förstås till det. Mot den bakgrunden har Chelsea gjort en jättebra säsong och håller man Champions League-biljetten blir det högt betyg. Bra läge men det kunde definitivt varit ännu bättre: ett koppel av Chelseas förluster har kommit mycket överraskande - och kan förstås användas som argument för att årets Chelsea trots allt inte har någon klassisk topplagsstabilitet. Chelsea har spelat trevlig fotboll och Abraham har varit en vassare spjutspets än vad åtminstone jag hade räknat med. Det återstående programmet är vettigt men min feeling är att Chelsea ändå får det tufft att försvara fjärdeplatsen.

5. Manchester United
Där bakom jagar ju framförallt Manchester United. Totalt sett ännu en rörig säsong för de röda och nog hängde Solskjaer rejält löst i höstas - men det blev bättre. Innan breaket manglade United sina motståndare i såväl FA-cupen som Europa League och klättrade i Premier League efter att bland annat ha slagit Manchester City. Hade alltså en riktigt, riktigt bra period när uppehållet kom - olycklig tajming, på så sätt. Samtidigt var man inne i ett intensivt schema och att man nu fått ladda om, i hygglig harmoni, kan förstås också vändas till någonting positivt. Skadorna har ju också fått läka: överlag en tuff säsong för United på den fronten men nu ska man ha både Pogba och Rashford tillgängliga under spurten. United har ett par knöliga uppgifter från start men totalt sett ser schemat lovande ut. Att vara positiv till Manchester United har väl mestadels kunnat kallas naivt på senare år - men jag är faktiskt trygg med att laget har en stark avslutning på gång. Tar fjärdeplatsen!

6. Wolverhampton
Hatten av för Wolves. Klassikerklubben gjorde succé som nykomling förra säsongen och sjundeplatsen var en stor framgång som tog laget ut i Europa. Denna säsong började dock sämre och det gick tidigt att snacka om "det svåra andraåret". Trots att man dubblerade med Europa League (där Wolves fortfarande är kvar) föll man ändå aldrig ur ramen och sakta men säkert började Wolves klättra. Har bara förlorat sex matcher på hela säsongen och då har fem av dessa varit med uddamålet. Jag är svag för Wolves, inget snack om det. Mixen mellan en del klassisk brittiskt och det portugisiska har slagit mycket väl ut och få lag har fler profilspelare än detta Wolves. Allra bäst är väl Jimenez men säsongens läckraste har varit sprintern Traoré. Wolves har en fullt realistisk chans att utmana om fjärdeplatsen vilket vore gigantiskt - men då måste det vara färdigkryssat. Har kryssat mest i ligan och för att landa före såväl Chelsea som United behöver vi få se Wolves snäppet effektivare, snäppet mer segerdesperat - och ja, jag tycker att man har materialet för det. Fortsatt spännande outsiderläge, helt klart!

7. Sheffield United
Liverpools rekordsäsong, Leicesters succé och Wolverhamptons sköna gäng i all ära - säsongens (hittills, ska väl tilläggas) allra största utropstecken är ändå Sheffield United! Laget från stålstaden har varit en "slumrande jätte" mest hela 2000-talet och så sent som 2016 slutade laget elva i League One. Till denna säsong var man äntligen tillbaka i finrummet och prognosen kändes given: det skulle kämpas och krigas i gammelbrittisk stil men givetvis skulle man hålla till i bottenstriden - och troligen åka ur till slut. Sheffield visade dock tidigt att "krigandet" skulle bära mer frukt än väntat och att laget även hade en del andra kvalitéer. Efter 28 omgångar har man bara sju förluster (precis som Manchester City) och svackan har ju knappt ens varit nära. Har haft en grym förmåga att avgöra "skitmatcherna" och precis varenda lag - inklusive Liverpool - har fått slita för att få hål på The Blades. Frågan är dock vad uppehållet har gjort med laget? I tre månader har man fått bada i succérubriker. Lundstram, Fleck, Baldock och gänget är sannerligen inga typer som tillåter sig att sväva iväg i första taget - men kanske lite, lite ändå..? Att Sheffield United har maxpresterat är solklart och att man ska fortsätta med det, efter tre månaders vila, är för mig allt annat än självklart. Jag är småtråkig här: håller sig Sheffield United kvar på den övre halvan är det riktigt bra gjort, mycket mer än så går inte att begära.

8. Tottenham
Att Tottenham spelade Champions League-final för ett år sedan har varit svårt att föreställa sig denna säsong - och ärligt talat, jag hade utvecklingen på känn. Det knorrades redan inför säsongen då klassvärvningarna uteblev och situationen med Pochettino blev tidigt ohållbar. Klubbledningen imponerade inte där och valet att plocka in Mourinho kändes nästan lite provocerande: det är inte mycket Spurs över Mourinho. Sedan har ju skadeproblemen också varit en faktor och lagets Harry Kane-beroende har blivit tydligt i hans frånvaro. Situationen med Christian Eriksen tycker jag också sköttes dåligt och hans flytt tyckte jag passerade lite väl obemärkt förbi: de senaste årens finfina Spurs handlade en hel del om dansken. Innan breaket hade Tottenham en usel period och man bör tillhöra de lag som gynnats mest av vilan, i synnerhet då Kane ska vara redo för spel (och därmed göra sina sista matcher för klubben?!). Någon jätteavslutning och seriös Europa-känning har jag ändå svårt att se: säsongens Tottenham är helt enkelt inte mycket bättre än vad nuvarande tabell visar.

9. Arsenal
1995 slutade Arsenal på tolfte plats - nu talar en hel del för att man kommer notera sin sämsta placering sedan dess. Emery var ifrågasatt redan när säsongen började och det blev tidigt klart att han inte skulle få fason på laget denna säsong heller. Jag tycker att han fick vara kvar märkligt länge, det fanns liksom inte på kartan att det skulle lösa sig. Fredrik Ljungberg blev ingen frälsare - men sedan har det i alla fall gått att prata om en hygglig Arteta-effekt. Innan breaket vann Arsenal tre raka Premier League-matcher, faktiskt för första gången denna säsong, och det bör ha bidragit till arbetsro under breaket. Positivt truppläge, dessutom. Det återstående schemat är dock besvärligt och upp till de roliga placeringarna är det en bit - och jag tycker att Arsenal saknar de givna ledartyperna för att verkligen bli någon segermaskin på det täta schemat framöver. Situationen med Xhaka i höstas, då han blev av med bindeln, tyckte jag var talande och satte fingret på Arsenals största brist de senaste säsongerna. Ömsom vin, ömsom vatten - så kommer Arsenals spurt se ut.

10. Burnley
Toppsäsong av Burnley; en säsong som definitivt slagit fast att klubben nu kan anses etablerad i Premier League. Innan breaket visade man upp formraden 4-3-0 och då hade ändå Manchester United, Leicester, Arsenal och Tottenham stått på programmet. Det tycker jag sammanfattar Burnley bra: räds inte den typen av utmaningar och har en defensiv att lita på, där keepern Pope återigen slagit sig in landslagssnacket efter skadorna. Denna säsong har Burnley dessutom blivit allt bättre på att ta tillvara på de "enkla" uppgifterna, inte minst tack vare nya zeeländaren Wood - visst hade det varit roligt att se honom i en större klubb (och i ett större landslag, för den delen). Tabellmässigt talar mycket för att spurten blir odramatisk och vi har sett Burnley krokna en del mot slutet de senaste säsongerna. Nu är ju dock läget speciellt i och med det långa uppehållet - och så länge det finns en liten, liten chans att nå Europa kommer det vara fortsatt jobbigt, jobbigt att möta detta lag. Ligger på övre halvan och att hålla sig kvar där blir en lämplig målsättning. Bra chans att lösa det.

11. Crystal Palace
Crystal Palace har sex säsonger i rad landat mellan placeringarna 10 och 15 - allt talar för att man gör det även i år. Sämre blir det i alla fall inte: tre raka 1-0-segrar mot tabellkonkurrenter innan vilan har satt Palace i ett skönt läge med betryggande tolv poäng ner till strecket. Det är inga större konstigheter, tycker jag: Palace har helt enkelt en för stark trupp för att behöva vara indraget i seriös bottenstrid. Rejält byggt i de bakre leden där man exempelvis fått bra betalt på att plocka upp Chelsea-ratade Cahill. Framåt brukar det sägas att Palace bara handlar om Zaha, som man ju lyckades behålla även över denna säsong. Visst, han är X-faktorn och den som tilldrar sig motståndarnas uppmärksamhet. Målen är det dock Ayew som gjort och innan breaket började även Benteke röra på sig efter nya skadeproblem. Tabellmässigt är Palace kanske det lag som tydligast av alla går en odramatisk avslutning till mötes - men jag tycker att det är bra karaktär i laget och det avslappnade läget är man ju inte bortskämt med. Kommer stå som underdog i merparten av matcherna framöver (svårt schema, alltså) - skrällvärden kan definitivt komma att hittas på Betfair Spelbörsen.

12. Everton
Everton har fastnat. Ansågs ju länge som klubben med bäst chans att utmana "big six" men tog aldrig steget - och den här säsongen, när flera av bjässarna haft problem, har man inte ens varit nära att ta chansen. Hittade aldrig något flyt i höstas och att Silva sparkades i december kom inte direkt som någon chock. Löste sedan Ancelotti, en rekrytering som knappast var gratis och som bekräftade klubbens ambitioner, men det har varit svårt att snacka om någon tydlig Ancelotti-effekt. Det är egentligen ganska enkelt att gilla Evertons material. Calvert-Lewin var mitt uppe i sitt stora genombrott när coronan kom och Richarlison är en typ av spelare som bitvis kan se ut som "bäst i världen" - men sällan match efter match. Everton startar om med derbyt mot Liverpool vilket garanterar att man direkt får upp intensiteten och med en hel del att bevisa och för att bygga upp framtidstro ser jag Everton avsluta säsongen med rätt bra sprutt. Underhållningsvärdet i lagets matcher var ofta högt innan breaket och då man inte direkt behöver titta nedåt i tabellen kan den trenden fortsätta: att söka målrika Everton-matcher på Betfair Spelbörsen är en av mina sommarplaner.

13. Newcastle
En snabb titt i tabellen och det ser förstås tryggt ut för storklubben Newcastle. Åtta poäng och fem lag ner till strecket med tio omgångar kvar - men nej, jag vågar faktiskt inte skriva under kontraktet... Man ska i regel passa sig för att snacka alltför mycket om tur och otur men ska Premier League-säsongens "turgäng" utses går titeln tveklöst till Skatorna. Jag har sällan eller aldrig blivit impad och den på sina håll väldigt populära expected goals-statistiken är onekligen intressant: enligt den borde Newcastle ligga allra sist i tabellen. Det går förstås att vända på: flera sena mål tyder på lagmoral och såna grejer. Kvalitetsmässigt är dock Newcastle helt enkelt begränsat och skadeproblemen för Shelvey, lagets kanske bäste spelare, har inte underlättat. Utanför planen är ju Newcastle dessutom en soppa och att man fipplade bort Rafa Benitez och istället valde Steve Bruce som tränare säger väl det mesta. Nåja, som tabellen - och spelschemat, för den delen - de facto ser ut ska det förstås lösa sig för Newcastle, men... En del "retroaktiv otur" och jag kan se det bli småsvettigt för detta trubbiga, trista gäng. Det är snarare boka än backa som gäller på Betfair Spelbörsen framöver, kan jag lova.

14. Southampton
Hösten var tuff för Southampton med rekordförlusten 0-9 mot Leicester som historiskt lågvattenmärke. Seriös bottenstrid säsongen ut såg ut som lagets givna öde - men sen! 0-9-smällen blev något av vändningen och allt bättre insatser radades upp. Beröm till klubbledningen där, tycker jag: tränare Hasenhüttl var sannerligen ifrågasatt under hösten men klubben backade den spännande österrikaren och förlängde dessutom nyligen hans kontrakt med fyra år. Southampton är ett lag som "ska" vara underhållande och attraktivt, vilket är enkelt att relatera till för en Le Tissier-nostalgiker som mig, och i Hasenhüttl har man en tränare som jobbar i den riktningen. Sedan har man ju Danny Ings också: 15 gjorda mål och rejäl nytändning. Innan breaket hade Saints en sämre period igen, det ska sägas - rätt bra tajming på uppehållet därmed och att man på allvar ska sugas in i bottenstriden igen... Nej, det ska inte behöva ske.

15. Brighton
Det var medvind för Brighton inför säsongen. Uppflyttningen från The Championship 2017 var logisk och sedan klarade man två säsonger i rad kontraktet utan större problem (det var lugnare än vad sluttabellen sade ifjol). Mot den bakgrunden var det förvånande att Hughton fick lämna - men visst kändes det ändå intressant med Potter, en rekrytering med ett tydligt syfte: Brighton skulle bli ett mer spelande lag och på så sätt ta ytterligare kliv. På sätt och vis har Brighton fått önskad effekt och långa stunder sett ut som ett trevligt lag. Utdelningen har dock ofta blivit skral och från årsskiftet "gick det troll". Ja, laget är faktiskt segerlöst under 2020 (nio matcher) och den ökade stressen har varit påtaglig. På så sätt kom uppehållet lägligt för Brighton, har nu fått tre månader på sig att samla ihop sig. Å andra sidan börjar man nu med Arsenal, Leicester och Manchester United - inga gratispoäng att vänta och risken är att nedflyttningshotet snabbt stegras ytterligare.

Upp till bevis för Potter - jag tror att han och Brighton löser det men utan givna matchvinnare kan det bli tufft.

16. West Ham
Att kontraktet är hotat för West Ham förvånar inte mig nämnvärt - jag tycker inte att denna klubb jobbat särskilt vettigt på senare år och famlat efter en identitet i sitt truppbyggande. Eller ja, en identitet har man väl haft - men det har varit en lynnig sådan. Har landat ett gäng läckra namn men få har levererat över tid. Att Arnautovic länge var den mest stabile säger en del och han lämnade ju inför säsongen. Haller köptes dyrt men har inte varit mer än godkänd. Nåja, gamle Noble och unge Rice är ett innermittfält att gilla och totalt sett ska det trots allt finnas lite för mycket klass i truppen för att West Ham ska behöva ryka. Inleder dock med flera tuffa matcher direkt och slutspurten inför tomma läktare kommer kräva pannben - det är ingenting jag förknippar jättemycket med detta West Ham. Nedflyttningshotet är seriöst, helt klart.

17. Watford
Watford ligger strax ovanför strecket och kan räkna med rejäl kamp för kontraktet - och det får man faktiskt vara riktigt nöjda med. Inte sett till förväntningarna inför säsongen, som trissades upp en del efter det positiva fjolåret, men sett till säsongsstarten. Ett par sura matcher från start och det blev tidig uppförsbacke och snudd på hela havet stormar. Sparkade sin första tränare efter fyra omgångar, var segerlöst efter elva omgångar och hade kring Lucia återigen bytt tränare och bara vunnit en av 17 matcher. Med andra ord: det borde ha varit kört, i synnerhet då valet av Nigel Pearson som ny tränare inte direkt kändes brännhett. Pearson tog dock Watford lite grann back to basic och fick jätteeffekt: man hittade en riktig superperiod från jul och framåt och även om man sedan svalnade något igen har läget alltså förbättrats kraftigt. Det borde vara med skaplig vind i seglen Watford nu återupptar kontraktskampen och jag tycker att man, under Pearsons ledning, har ett material som ska kunna hantera spurten ganska bra. Schemat ser dessutom hyggligt ut och min grundinställning är att förhålla mig positiv till Watford på Betfair Spelbörsen: laget förtjänar nytt kontrakt efter att ha tagit sig igenom mardrömshösten.

18. Bournemouth
Om Bournemouth åker ur kommer jag knappast vara ensam om att sörja: sedan Premier League-debuten 2015 har man mest hela tiden burit upp till stämpeln som en "frisk fläkt". Det har inte varit "brunkande" och parkerade bussar som givit nya kontrakt fyra säsonger i rad, utan snarare mod och skicklighet. Tränare Howe har onekligen varit enkel att gilla men nu testas han och laget, inget snack om det. Efter en bra start hamnade Bournemouth i en tuff höstsvacka som man sedan egentligen aldrig tog sig ur och jag vågar inte direkt lova att man nu samlat ihop sig. Bournemouths sätt att spela gynnas verkligen av arbetsro och "frid och fröjd" - inte riktigt det läget nu och andra kvalitéer kommer i spel. Att man förlängde lånet av Harry Wilson säsongen ut var dock jätteviktigt och med honom, Callum Wilson och norrmannen King (en personlig favorit!) har Bournemouth ändå spetsen för att lösa det. Jätteviktigt att man gjort sig redo direkt: Har ett par vettiga uppgifter från start men sedan blir programmet värre.

19. Aston Villa
I grund och botten är Aston Villa förstås ett lag som SKA spela i Premier League - men kanske kom återkomsten efter de kaotiska åren ändå lite för tidigt? Kom igång hyggligt i höstas men sedan blev det värre och dessutom ägnades en del kraft åt att nå final i Ligacupen. Bra gjort, men kanske kostade det mer än vad det smakade. Villa hade det riktigt tufft innan breaket och uppehållet kan ha gjort gott, inte minst då McGinn och några till har fått läka ihop. Det är en spelare att gilla, liksom givetvis den omhuldade Grealish - men sen är det, snabbt sammanfattat, värre. Strikerpositionen är exempelvis ett problem. Det är bara två poäng upp till strecket men jag kan konstatera att Aston Villa bara kommer gälla som favorit i blott en av tio återstående matcherna (åtminstone med "normala" förutsättningar) - det kommer krävas viss överprestation för att lösa kontraktet och nej, min slutsats blir tydlig: The Championship till hösten.

20. Norwich
Norwich började säsongen piggt, Pukki var i några veckor Europas hetaste striker och i mitten av september besegrades Manchester City - men sedan var det, utan större överdrift, slut på det roliga. Norwich tog sig förra säsongen upp från The Championship som "ett spelande lag" och försökte spinna vidare i Premier League-starten. Det visade sig dock ganska snart vara för naivt och det ska sägas att Norwich jobbat skapligt med att få ordning på defensiven; den har blivit bättre. Nu är ju dock läget sådant att Norwich måste jaga segrar och skrällar mest hela tiden för att få kontakt - och det går att hävda att det kan passa ganska bra, i grunden är man ju alltså ett lag som vill framåt. Spelschemat ser dessutom hyggligt ut och de mest positivt lagda bland Norwich supportrar kan fortfarande hålla ett litet hopp uppe. Visst är det ändå extremt svårt (läs: omöjligt) att se Norwich ha tre lag bakom sig till slut men jag räknar i alla fall med att Norwich spänner bågen och gör ett försök. Goda förutsättningar att leta målrika Norwich-matcher på Betfair Spelbörsen under spurten.